Neijs svenska favoriter från 2010

2010 var ett fantastiskt starkt svenskt musikår. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin konsumerat så många grymma svenska nyproducerade skivor som i år. En påtaglig mängd av dessa alster var sprungna ur den vitala scen som vuxit fram i Malmö, och som vi här på Spisa försökt bevaka bäst vi kunnat från vår Stockholmshorisont. En annan påtaglig tendens i årets skivskörd är det faktum att åtskilliga skivor endast släppts på vinyl.

Den lovordade saxofonisten Elin Larsson hade jag ynnesten att se på scen ett flertal gånger och gladde mig även åt att hennes skivdebut levde upp till de höga förväntningarna. Glädjespridarna OK Star Orchestra såg jag så ofta som jag hade chansen och de blev bara vassare och vassare för var spelning, tillika växte deras andra skiva Sound Classique som i särklass är en av årets mest frekvent tummade i mitt lilla hushåll.

På scen såg jag även gärna Lekverk och lämnade alltid lokalen lite lyckligare. Trions slagverksfantom Jon Fält fortsatte att briljera i vilken sättning han än dök upp i eller med vilka redskap han för dagen kände för att musicera med, exempelvis lattevisp och avbitartång!

Nils Berg fortsatte även han att oförtrutet övertyga i olika sällskap. På Spisas egen After Work-scen under Sthlms Kulturfestival i somras, backade han upp vår danske gäst August Enkilde och skapade en timme magiskt flummig dubjazz som vi är mäkta stolta över att ha arrangerat! På Strands jazzkvällarna höll Berg därtill, tillsammans med vår lika flitige mästartrummisen Christopher Cantillo,hov var och varannan vecka med Stockholms jazzelit och spelade själva bl.a. med sitt spännande projekt Cinemascope, som jag hoppas få återse 2011.

Den enskilde artist som jag nog lyssnat på allra mest på under året var Viktor Sjöberg, vars två vinylsläpp infriade alla löften som hans redan sedan tidigare digra diskografi utlovat. Denne lågmälde särling har under hösten flyttat till USA men vi är många som hoppas få höra mycket mer av honom framöver.

En annan av årets mest produktiva musiker, av den något äldre skolan, var skånske saxofon- och basklarinettisten Cennet Jönsson. Han släppte inte mindre än fyra sinsemellan mycket varierade skivor, samtliga på bolaget Kopasetic, varav en uppbackad av tre kontrabasister. Själv uppskattade jag framför allt hans lågmält improviserande trio Cenlistho, med bl.a. den fenomenala danska percussionisten Lisbeth Diers.

Här följer en alfabetisk uppradning av de svenskättade skivor som jag allra varmast rekommenderar från året som gått:

Vilka var era favoritskivor under 2010? Vi är alltid glada för musiktips oavsett genre, så lämna oss gärna en kommentar och tipsa oss om vad ni tycker att vi har missat att uppmärksamma!

GOTT NYTT ÅR!

En reaktion på “Neijs svenska favoriter från 2010

  1. Pingback: Neijs svenska favoriter från 2011 | Spisa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>