Bali-inspirerat brittiskt blås

I afton vankas åter Jamkultur på Fasching och Spisa värmer i vanlig ordning upp lokalen mellan kl 18 och 20, innan kvällens jamledare Karl-Martin Almqvist bjuder på en konsert följt av jam från 21. Fri entré.

Här är en låt som jag kan tänkas bjuda/skrämma tidiga gäster med ikväll; melodiös gamelaninspirerad brittjazz från Finn Peters. Kan tilltala er som delar min förtjusning inför Yusef Lateefs orientaliska utflykter.

Peters är en av den moderna brittiska jazzscenens mest lovordade blåsare, med flöjt och sax som främsta utrycksmedel. Ej heller har han varit främmande att emellanåt blanda in elektronik i mixen och hans Butterflies från 2008 gavs ut av särlingen Matthew Herberts bolag Accidental. Jag har lovordat denna skiva tidigare på min egen blogg, kika gärna in den postningen för att lyssna på det likaledes grymma titelspåret HÄR.

Prince Lasha x 2

Ikväll är det åter dags för Jamkultur på Fasching och Spisa fortsätter agera skvalansvariga inför jammen. Tredje gången gillt bakom skivspelarna för undertecknad ikväll och liksom de två tidigare tillfällena är chansen stor att jag kommer spela min favoritlåt med saxofonisten Prince Lasha, djungelfunkiga ”Congo Call” från 1963 års The Cry!. Ingen kväll känns liksom komplett utan den.

Återigen är det den rekommendabla jazzbloggen Village Dance Radio som bjussat på divshare-länk och som därtill nyligen postat ytterligare en kalaslåt med prinsen. Två år efter The Cry!, som Lasha spelade in med bl.a Gary Peacock och Stephen Simmonds, mötte han istället upp med Herbie Hancock och Cecil McBee m.fl och kreerade Inside Story. Som bekant är jag svag för spirituell jazz med groove och afro-influenser så att ”Kwadwo Safari” sitter som en smäck torde inte komma som någon överaskning.

Kom gärna förbi och häng en stund med mig ikväll! Är på plats och spelar plattor från kl 18 till konserten framåt 20, sedan vankas jam från 21-snåret. Fri entré, välkomna!

Spiritual Jazz Bonanza

En av mina absoluta favoritsamlingar på senare år har varit Spiritual Jazz: Esoteric, Modal and Deep Jazz From The Underground 1968-77, utgiven av den allt som oftast fenomenala etiketten Jazzman Records. Titeln säger det mesta, men man kan även tillägga att det rör sig om en hel del musik med icke-västerländskt ursprung. Obskyr och funkig jazz från ex.vis Egypten och Iran, med mina personliga favoriter Salah Ragab och Lloyd Miller, såväl som sakrala mässor och privatpressade garageinspelningar.

Nyligen släpptes en ny volym, denna gång inriktad på den europeiska scenen. Jag har ännu inte riktigt hunnit tränga in i denna nya volym, trots att den finns smidigt tillgänglig i sin helhet via Soundcloud. Arrangemangen förefaller större på denna och ger ett något mer polerat intryck, även om det även denna gång rör sig om en uppfriskande spretighet med influenser från såväl flamenco som Balkan. Är man pepp på inköp så erbjuder Jazzman just nu bägge volymer för blott 15 pund tillsammans.

Ännu än mycket lovvärd kulturgärning, av mer gargantunska mått, svarar bloggaren Black Classical för. I samarbete med ett gäng andra grymma jazzbloggare erbjuds en monumental 12-timmars megamix, The Doctrine, av formidabel spirituell jazz från 1957 och framåt. En ojämförlig kavalkad med såväl välkända som obskyra namn och mytomspunna reliker. Enda invändingen är väl att det blir en väldigt mastig sittning och att det snabbt blir omöjligt att hålla koll på vad som avnjuts. Tacksamt nog kan man ladda ner hela klabbet inkl låtförteckning HÄR.

Glad påsk!

inToDownTo

29-31 mars, dvs torsdag-lördag i nästa vecka firar Stockholms och Sveriges kanske intressantaste jazzklubbar,  JazzistánClub:Ovisation och Jazz på Hellsten, festival tillsammans.

Spelplatserna är Hemma Hos Kaj (Hammarby kaj 18) och Hotell Hellsten (Luntmakarg. 68). Mellan dem går en freakin’ dubbeldäckad londonbuss. Sist varje afton är det jam. Gratis är det också.

PROGRAM

Tors. 29/3
Jazz på Hellsten presenterar:

20:00 Cecilia Persson 3  – Hotell Hellsten
21:15 Trains and Saxophones  - Hotell Hellsten
23:00 Festivalbussen avgår från Hotell Hellsten, med restaurang Hemma Hos Kaj som destination. Ombord spelar The Joe Davolaz
23:30 – 03:00 Jamsession  - Hemma Hos Kaj

Fre. 30/3
Club:ovisation presenterar:

20:00 Storskogen - skivrelease och uruppförande av nytt stycke – Hemma Hos Kaj
21:15 Katt Hernandez - solokonsert – Hemma Hos Kaj
22:15 Strid/Heney/Nørstebø - Hemma Hos Kaj
23:30 – 03:00 Jamsession - med särskillt fokus på fri improvisation – Hemma Hos Kaj

Lör. 31/3
Jazzistán presenterar:

20:00 Bobo Stensson Trio, featuring Palle Danielsson -  Hemma Hos Kaj
21:15 tba – Hemma Hos Kaj
22:15 Tomas Franck - Hemma Hos Kaj
23:30 – 03:00 Jamsession - Hemma Hos Kaj

Mer info och lyssning finns på intodownto.wordpress.com. Vi syns på bussjäveln!

Gyldene Trion återuppstår

Gyldene Trion återuppstår. Under fyra kvällar den här veckan lirar 00-talsfenomenet på Jazz Är Farligt på Bar Brooklyn/Hornstull Strand.

21-24 mars, på scen 20.00

Jonas Kullhammar – Saxofon
Torbjörn Zetterberg – Bas
Daniel Fredriksson – Trummor

Myspace

Strands hemsa

Uppdatering! Moserobie har lagt ut en teaser inför giggen. Monks ”Friday the 13th”. Osläppt, inspelad em fem år sedan.

Uruguayanska jazzpärlor

Candombe är namnet på afro-uruguayanska trumrytmer med en diger historia och spridning även till Brasilien och Argentina. Jazztolkningar hör inte till vanligheterna men nyligen stötte jag på ett par coola rökare från 1960-talet. Rekommendabla bloggen Les Maines Noires bjussar på två fina spår med trumpetisten Daniel Lencina, under ledning av George Roos i serien Vanguardia de Candombe, dvs ”Avant Garde Candombes”. Speciellt den första låten, ”Triste” med skönt drönande orgel (?), tycker jag är himla fin, medan den andra låten möjligen introducerar mer candombe-rytmer.

Ytterligare en tolkning av det senare stycket, ”Negro en Sol Menor”finner jag hos den spännande bloggen Muzzical Trips; uruguyanska pianisten Manolo Guardia, proddad av densamme Georgios Roos under det sena 1960-talet.

Strandberg, Sandell & Thorman på Fylkingen

Nu på torsdag, 15 mars, gästar Strandberg, Sandell & Thorman till min stora glädje Fylkingen. Alla starka improvisatörer i en miljö som uppmuntrar till att man tar ut svängarna. Överlag mycket lyckad sättning där de instrument som traditionellt brukar räknas som komp får ta den plats de förtjänar. Varmt rekommenderat.

Undertecknad kommer garanterat vara där och känner jag mig själv rätt lär det vankas skivköp… hoppas bara det finns några ex av Stockholm Sweden Polyphony kvar, fattar inte att jag slöat med att plocka den skivan.