
För sent för att summera 2012? Äh, I beg to differ! När det gällde ny musik brydde jag mig även i fjol främst om att spetsa öronen till svenska utgivningar och vill nu passa på att slå ett slag för några av alla dessa.
Jag har sammanfogat två stycken spellistor på Spotify med svenska favoritlåtar från det gångna året; en rivig, med groove, beats, blås och flås (A), och en mer lågmäld, inledd med sprittande pop följt av mer sparsmakade arrangemang och softa pärlor (B). Listorna erbjuder en hel del instrumentalt tung-gung (A) men också såväl tonsättningar av Harry Martinsson (Finn Loxbo, B) som punkdräpor om optikerbesök (Munnen, A). Lyssna gärna!
Ett par av mina absoluta favoritskivor från fjolårets skörd finns dock (ännu?) inte att tillgå via Spotify. Av dessa vill jag särskilt varmt lovorda jazzkatten Oskar Schönnings förtjusande The Violin (Schönning Records) och all-stars-gänget Nacka Forums fenomenalt tunga Fe Fi Fo Rum (Moserobie).
I vanlig ordning framträder de alster som släppts sent på året i särskild god lyster. Exempelvis är jag fortfarande uppslukad av Titiyos delikata samarbete med Johan Berthling och Andreas Söderström, under namnet El Rojo Adios. Tillika har 13-mannabandet Music Is The Weapon golvat mig tvåfalt på scen under vintern och lyckades på sprillans nya vinylen överföra sin smittande afrobeat till skiva med intakt energi.
Även favoriterna Ok Star Orchestra fortsatte övertyga med en 180 gram tung vinyl där paletten expanderat ytterligare; fler sånginsatser, kora m.m. Kajalromantisk newwave-punk trodde jag ha lämnat långt långt bakom mig men Diskoteket motbevisade mig och deras genomskinliga vinyl hade även årets stiligaste konvolut. Omtalade Goat levde även de i mina öron upp till hajpen och levererade malande ritualrock uppifrån självaste Korpilombolo.
Den enskilda artist som jag förmodligen lyssnat allra mest till under året var nog ändå sångsmeden Erik de Vahl, som dels förgyllde våren med ett utsökt knippe sånger under anspråkslös egen etikett och sedan återkom till hösten med en lika smakfull kassett-EP på Zeon Light.
Nåväl, här är en summering av de svenska skivor från 2012 som jag haft störst behållning av – utan inbördes ordning och inklusive tre godingar som ursprungligen släpptes 2011 men som gavs ut i efterlängtade vinylutgåvor först i fjol:
- Music Is The Weapon - Moving Foundations And Outer Space
- El Rojo Adios - El Rojo Adios
- Tvärvägen - Staring directly into the sun
- Jocke Åhlund & Jockum Nordström - Paddan & Hunden
- Ok Star Orchestra - 2012 & The Beat & The Melody LP
- Klabbes Bank - Protect the forest
- Finn Loxbo - Lines, Curtains
- Erik de Vahl - Spring 2012 & 121012
- Susurrus Station - Antinomie
- Diskoteket - Det ska se ut som slutet
- Nacka Forum – Fee Fi Fo Rum
- Elias Krantz - Night Ice LP
- Oskar Schönning – The Violin
- Seval - 2
- Goat – World Music
- Ved - Ved
- Fiktion - Burn that gloom
- Musette - Drape me in velvet
- Toni Holgersson - Sentimentalsjukhuset
- Death & Vanilla - Death & Vanilla
- Neneh Cherry & The Thing – The Cherry Thing
- Momus & John Henriksson - Thunderclown LP
- Johan G. Winter - For Ingar Gustavsson







