Här kommer en uppföljning på mitt första inlägg om Paul Motion och en kommentar till Emils fina inlägg.

Ett klassiskt musikblogsinlägg rakt av:

Varsågoda

Tony Malaby
Adobe

Recorded Mar 25, 2003 at Systems Two Studios, Brooklyn, NYC

Tony Malaby Sax (Soprano), Sax (Tenor)
Drew Gress Bass (Acoustic)
Paul Motian Drums

Review by Scott Yanow
Tenor saxophonist Tony Malaby’s trio record with bassist Drew Gress and drummer Paul Motian falls somewhere between the pianoless groups of Sonny Rollins and Ornette Coleman, starting off with Ornette’s ”Humpty Dumpty.” The music is sparse much of the time, but tied at least loosely to chordal improvisation. Malaby is usually the lead voice and sets the direction of the music, although Gress and Motian are important if subtle contributors. Malaby varies the emotions and tempos, with the searching and mournful ”Dorotea la Cautiva,” the adventurous ”No Brainer,” ”What Is This Thing Called Love,” and ”Cosas” (which is based on ”All The Things You Are”) being among the highlights. Malaby gives the impression that he could improvise endlessly without running out of interesting ideas.

1 Humpty Dumpty Coleman 5:28
2 Maine Malaby 6:12
3 Adobe Blues Malaby 4:41
4 Dorotea la Cautiva Luna 9:28
5 No Brainer Sanchez 5:41
6 Mia Malaby 5:46
7 What Is This Thing Called Love? Porter 4:49
8 Cosas Malaby 6:28
9 Gone Gress, Malaby, Motian 3:56

2004 CD Sunnyside 1137

och skivan kan hämtas här

Fick denna skiva av Lars för ett ganska bra tag sen nu. Nu har jag äntligen lyssnat på den. Kan inte komma ifrån att likna musiken med gruppen Mostly Other People Do the Killing – Forty Fort. Ett annat band och skiva som jag länge tänkt skriva om här på Spisa. Även om det förmodligen inte alls är lika så är det bara upp till er själva att jämföra!

Lars beskriver musiken på skivan som fylld utav klichéer och tillägger att instrumental- och improviserad musik behöver inte vara svårlyssnad, enkelhet behöver inte vara tråkigt. Överraska genom att spela det väntade. Musiken ska vara som en Tarantinofilm, –vacker, våldsam och fylld utav klichéer.

Bandet har med hjälp av analog teknik vid både inspelning och mix skapat en jazzplatta med mycket popinfluenser, inte minst i produktionen. 70-talsjazz blandas med rock och en hel del svensk musiktradition där soundet är femte medlemmen, skriver Lars.

Bandet består av:

Lars Åhlund – Sax
Joakim Simonsson – Piano
Markus Hängsel – Bas
Gustav Nahlin – Trummor

På skivan spelar även:

Cecilia Linné – Cello
Niklas Barnö – Trumpet
Niklas Lundell – Percussion
Sonny Boy Gustafsson – Gitarr

Skivan är utgiven på egna bolaget Lashiecrecords. Och kan beställas på här.

Lars Åhlund´s Second Coming – Åhlund´s Theme

Mostly Other People Do The Killing – Pen Argyl